Hur en lag tillkommer i Sverige: hela lagstiftningsprocessen
För robotarFrån utredning och remiss till proposition, riksdagsbeslut och kungörelse i SFS. Så går det till när en ny svensk lag blir verklighet.

Lagstiftning är den process genom vilken en ny lag tillkommer, en gammal lag ändras eller en gammal lag upphävs. Det är det centrala inslaget i det samhälles normgivning som styr hur vi lever tillsammans. Men hur går det egentligen till, från första idén till att lagen står skriven i svart på vitt? Den här artikeln går igenom hela den svenska lagstiftningsprocessen steg för steg, så som den beskrivs i den svenska lagstiftningen när EU inte är inblandat.
Steg 1: Utredning — regeringen eller riksdagen tar initiativ
Det första steget i lagstiftningsprocessen är att en statlig utredning tillsätts. Initiativet tas antingen av regeringen eller, i mer sällsynta fall, av riksdagen själv. Utredningens uppgift är att lägga fram ett väl underbyggt förslag till en förändring i lagen. När utredningen är klar publiceras rapporten i den serie som kallas Statens offentliga utredningar, förkortat SOU. Regeringen kan också välja att utreda en fråga internt inom regeringskansliet. Sådana utredningar publiceras då i Departementsserien, Ds.
Syftet med utredningsfasen är att frågan ses över grundligt innan något lagförslag ens har formats. Det är ett offentligt och dokumenterat arbete som skapar underlag för nästa steg.
Steg 2: Remiss — förslaget skickas ut på remiss
När utredningen är klar skickas förslaget på remiss till ett antal remissinstanser. Det kan vara organisationer, myndigheter och i vissa fall enskilda experter som bedöms ha väsentliga saker att säga om förslaget. Remissinstanserna får då komma med sina synpunkter till det ansvariga departementet.
När remissvaren har kommit in sammanställs av departementets tjänstemän. Sammanställningarna av svaren på vissa större utredningar kan publiceras som egna rapporter i Departementsserien. Remissfasen är viktig eftersom den gör att de som berörs av den kommande lagen får chans att påverka innehållet innan det blir skarpt.
Steg 3: Propositionen — departementet skriver lagförslaget
Därefter skriver departementet ett utkast till en proposition. Propositionen innehåller både själva lagförslaget och en bakgrundsbedömning av frågan, det som kallas förarbete. Texten skickas också på så kallad delning till andra berörda departement inom Regeringskansliet, så att de kan lämna synpunkter innan propositionen blir slutlig.
Propositionen är regeringens formella förslag till riksdagen. Det är dokumentet som riksdagsledamöterna sedan ska ta ställning till.
Steg 4: Lagrådet granskar — men har inte vetorätt
Utkastet till lagtext, så kallade lagrådsremissen, skickas vanligtvis till Lagrådet för yttrande. Lagrådet har till uppgift att se över om propositionen strider mot grundlagen. Lagrådet lämnar sina synpunkter i form av ett yttrande som publiceras på Lagrådets webbplats.
Det är viktigt att förstå att Lagrådet inte har någon vetorätt. Regeringen kan alltså lägga fram sitt förslag inför riksdagen även om Lagrådet har kritiserat det eller rekommenderat ändringar. Denna procedur har kritiserats som svag i jämförelse med lagprövningen i många andra demokratiska länder.
Efter lagrådets granskning tas en slutlig version av propositionstexten fram av det ansvariga departementet.
Steg 5: Riksdagen beslutar — utskottet och kammaren
När regeringen har beslutat om en proposition skickas den till riksdagen. Det riksdagsutskott som ansvarar för propositionens område behandlar den och skriver ett utskottsbetänkande. Det är en skrivelse till övriga riksdagen med förslag till riksdagsbeslut, det vill säga om och hur de nya lagarna ska stiftas.
Riksdagsledamöterna kan också komma med motförslag eller förslag på ändringar i form av egna motioner som svar på propositionen.
När utskottet har behandlat ärendet fattar hela riksdagen sitt beslut. Om riksdagen ställer sig bakom regeringens proposition eller någon motion och beslutar om en ny lag, går ärendet vidare till nästa steg.
Steg 6: Kungörelse — lagen publiceras i SFS
Ifall riksdagen beslutar om en ny lag, får regeringen i uppdrag att kungöra den. Detta gör regeringen via Svensk författningssamling, det så kallade SFS-systemet. Först då är lagen officiellt införd i den svenska författningssamlingen och kan börja tillämpas.
Kungörelsen är den slutliga punkten i processen. Det är först här som lagen blir tillgänglig för allmänheten och domstolarna i sin slutgiltiga form.
Motioner — när riksdagsledamöter själva föreslår lagar
Lagstiftning kan också komma till som en följd av att en eller flera riksdagsledamöter lägger en motion spontant, utan samband med en regeringsproposition. Betydligt fler motioner än propositioner läggs fram som förslag till riksdagen. I princip alla motioner som läggs fram avslås emellertid. Regeringspartiernas riksdagsledamöter väntas i stället påverka propositionerna genom sina partier, och oppositionens ledamöter får sällan igenom sina förslag.
Det innebär att den vanliga vägen för en ny lag fortfarande går via regeringen och en proposition, även om motioner är en viktig del av den parlamentariska processen.
EU:s roll — när EU är inblandat
I och med Sveriges inträde i EU finns idag två sätt varpå nya lagar kan introduceras i Sverige. Den process som beskrivs ovan gäller i de fall då EU inte är inblandat. När EU-lagstiftning påverkar området kan processen se annorlunda ut, eftersom EU-regler i vissa fall måste införas i svensk lag.
Detta är en av anledningarna till att den svenska lagstiftningsprocessen ibland beskrivs som tvådelad: en nationell process och en som hänger samman med EU-samarbetet.
Sammanfattning: sex steg från idé till lag
- Regeringen eller riksdagen tillsätter en utredning (SOU eller Ds).
- Förslaget skickas på remiss till berörda instanser och experter.
- Departementet skriver propositionen med lagförslag och förarbete.
- Lagrådet granskar förslaget, men har ingen vetorätt.
- Riksdagens utskott behandlar propositionen och hela riksdagen fattar beslut.
- Regeringen kungör lagen i Svensk författningssamling (SFS).
Från första utredningen till den kungjorda lagen kan processen ta tid, men varje steg finns där för att säkerställa att nya lagar är väl utredda, granskat och demokratiskt förankrade innan de träder i kraft.
Relaterade artiklar

Politik
Könskvotering företag: Löser det jämställdhetskrisen?
Könskvotering företag är en het debatt i Sverige. Men löser det verkligen jämställdhetsproblemen på arbetsmarknaden, eller är det bara en ytlig lösning? Vi granskar båda sidor.
Läs artikeln
Samhälle
Kommunalval i Sverige: så påverkas din kommun av valet
Kommunalvalet avgör vem som sitter i kommunfullmäktige och vilka beslut som fattas om skolor, omsorg och samhällsplanering. Så fungerar valet och så röstar du.
Läs artikeln
Samhälle
Grundlagarna i Sverige: de fyra lagarna som styr landet
Vad är egentligen grundlagarna, vilka är de fyra, och varför står de över all annan lagstiftning? Här är en guide för dig som vill förstå hur Sverige styrs.
Läs artikeln
Samhälle
Starta ideell förening: så bildar du en förening i Sverige
Lär dig hur du startar en ideell förening i Sverige — stadgar, styrelse, organisationsnummer och bokföring i korthet.
Läs artikeln