Framme i Rio efter en lång resa

Olá! Katarina rapporterar från fronten. Det känns obeskrivligt skönt att äntligen vara framme! Flygresan var sanslöst lång, utmattande, men i alla fall tidsmaskinsartad med tanke att vi rest fem timmar tillbaka i tiden! På det stora hela resan som planerat. Vi kom till Arlanda i god tid och första planet avgick på utsatt tid. Det första bytet var snabbt som attan, men i Barcelona hade vi lite tid att ta död på. Vi roade oss med att strosa och fönstershoppa i den dyra flygplatsen och spelade tillslut onlinespel för att få tiden att gå.

Resan till Sydamerika var sanslöst lång. Planet visade film för att underhålla oss men turbulensen var för intensiv för att det skulle gå att fokusera på filmen. Som tur är ingen av oss flygrädda, men det var ändå lite läskigt. Det lugnade sig med tiden, men det var svårt att vila bekvämt så vi roade oss med att läsa båda två. Man vill liksom inte snacka för mycket i ett plan fullt med trötta människor. Vi kom till Sao Paulo lite senare än planerat. Båda för utmattade för att läsa vilade vi i skift men ingen av oss fick mycket sömn.

För fyra timmar sedan anlände vi! Jag kan inte beskriva hur skönt det var att känna det varma luften slå emot ansiktet när vi kom ut ur flygplatsen. Det är så surrealistiskt. Efter att ha suttit still i luftkonditionerade flygplan och flygplatser i timma efter timma, att plötsligt känna värme och lukter och inse att ja, vi är faktiskt här. Vi anlände tidig morgon och tog en buss som tog oss till Centro. Vi hade tur och hittade ett billigt hostel nära Catedral Metropolitana som checkade in oss redan klockan tio. Efter att ha lämnat våra väskor hade vi än en gång tid att ta död på så vi strosade till hamnen, delade på ett bröd och drack juice till frukost. Sanslöst vacker morgon.

Nu är det äntligen dags att sova! Alex är redan där, haha. Utanför oss skiner solen, trafiken brusar, människor snackar högljudd portugisiska. Men vi har fönsterluckorna och utmattningen på vår sida. Boa noite!

Categories: Resan